om mindre än tre timmar så sitter jag på bussen påväg in till stan, egentligen så vill jag, men ändå inte. allt är så sjuk upp och ned. seriöst, jag vet inte vem jag är längre. jag vet inte vad jag vill, jag vet inte vad jag står för, jag vet inte vad jag tycker, jag vet inte vad jag känner, jag vet inte hur jag mår. jag har aldrig varit såhär förvirrad i hela mitt liv. aldrig. när jag väl kommer på fötter igen så vill jag aldrig mer sätta mig själv i den här situationen igen. kommer jag att våga bil kär på nytt sen?  jag är fortfarande kär i dig, men sen när det går över, kommer jag att våga släppa in någon ny?

på lovet alla mina vänner, gör mig upptagen! var med mig!! allihopa! ring mig och var med mig!

jag kanske måste ta och packa snart.. orken.

1 kommentarer

Johanna

10 Mar 2007 21:25

Ja thats life. Jag vill bara att allt skulle kunna bli som vanligt men det blir det ALDRIG igen=( Cant stop att tänka på det

Kommentera

Publiceras ej