Just nu denna påskafton befinner jag mig i mitt flickrum i Hammarstrand, dock är det numera gästrum men jaja.
Om någon för fyra år sedan hade sagt till mig att "om fyra år kommer du att ligga i en säng hos dina föräldrar tillsammans med din snart ettåriga son" så hade jag aldrig trott hen. För att för fyra år sedan så var jag förmodligen vid denna tidpunkt påväg att bli berusad för att gå ut och partaja på det lokala hotellet, och det var väl så livet skulle se ut?
Man blir en så kallad hemvändare som åker hem (såklart) till byn och går ut och festar på påskafton, juldagen och cruisingen. Träffar gamla klasskompisar, förfestar med vänner som flyttat till andra städer, beställer grogg i baren (observera grogg, ej drink), pratar med människor man i normala fall aldrig skulle prata med.
Men vet ni vad? Jag har i princip alltid haft jättekul på dessa hemvändarfester, så absolut inget ont om dom, men nu är jag så glad över att den perioden i mitt liv är förbi. Nu får jag spendera alla dessa dagar, plus alla andra dagar på året, med min älskade son. Och det finns inget som jag hellre skulle göra.
Idag fick Valle sitta på en skoter för första gången någonsin. Tyvärr var det ingen vidare hit så jag hoppas att det går bättre nästa vinter när han är lite större!
Kommentera