Inatt jobbade sambon så jag flög solo med båda kidsen. Valdemar får då sova vår säng för att underlätta vid omnattning, amning mm. Mellan kl 19:30 och 22 vaknade han tre ggr, två av dessa satt jag i soffan och ammade Ludvig.. Så vid tio gav jag upp och la mig med.
Natten var H E M S K.
Valdemar snurrade som en propeller, gnällde och kom inte till ro. Ludvig sov mellan 22 och 04 (skööööönt) men efter första amningen så fortsatte dom varje timme.. Valdemar vaknade och klev upp strax efter 06 😩😩😩 så jag gjorde frukost till han, satte på Barnkanalen och gick sen och la mig igen (vi har sovrum precis vid vardagsrummet) med dörren öppen. 5 gånger får jag kliva upp för att byta kanal, göra en till macka, sätta stopp för bus osv. Men på något sätt lyckas han hämta en stol på sitt rum och ställa den vid köksbänken för att nå min Mac som står där sen kvällen innan.. Jag vaknar av att den går i golvet. Har ännu inte vågat provat startat den för jag kommer att få ångest-DELUXE om den är paj.
Sambon kommer förmodligen att sova till 13/13:30, sen duscha, äta lunch och åka till jobbet igen 14:30. Och jag verkligen ogillar att vara ensam med barnen en hel dag efter att knappt ha sovit. Jag är liksom ingen bra människa eller mamma när jag inte får sova.. Förhoppningsvis får jag lite energi efter lunch så vi kan gå ut en sväng och få lite frisk luft.
Andas.
Andas.
Andas.....
Bilden är på mig och Valdemar när vi låg på BB april 2015. Månaderna innan var sista gången jag sov en hel natt. Tänk att det är mer än 2 år sedan jag sist sov en hel natt.. Vi småbarnsföräldrar måste ju vara gjorda av något grymt bra.
Kommentera